Jag har världens underbaraste pojkvän!
Göran är det bästa jag vet! Men det har ni säkert redan förstått =) Han finns alltid där när jag behöver honom och stöttar mig i allt! Han är helt otrolig! Nu har jag varit i USA i över 200 dagar och jag räknar ner dagarna tills jag får pussa på den här killen igen, för jag saknar honom som en tok!!
En liten hälsning till min supportergrupp!
TEAM ÖLSBODA!
"Kom å Köp!"
GAH!!!!!
Fröken Disträ har gjort bort sig!
För att göra en lång historia kort.
Igår tog jag tåget in till Boston för att göra ett snabbt ärende åt Louise. Väl framme visade det sig att jag behövede kontanter för att kunna betala. Jag hade såklart inga lösa pengar och bad om att få springa ut på gatan och ta ut. Klockan var då 4.50pm och de skulle stänga 5. Jag sprang som en galning över hela Downtown Crossing till 3 olika bankomater, de första två var ur funktion. PANIIIIK! Vid det tredje var det en lång kö, men det blev snabbt min tur, jag var såå superstressad! Jag knappade in beloppet, bad om kvitto, tog pengarna, tog kvitto och sprang som en galning för att hinna tillbaka i tid. När jag precis rundat hörnet längst ner på gatan slår det ner som en blixt i mitt huvud. KONTOKORTET!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!F**********N
Jag vände i farten och sprang hela vägen tillbaka till bankomaten, men kortet är såklart borta. Kan ni föreställa er känslan i kroppen! Jag letade överallt, i väskan, i fikorna, byxorna, väskan igen, men det var borta. Jag fattade att vi var tvungna att spärra kortet på en gång eftersom vem som helst kunde handla på kredit.
Hade det varit mitt eget kort hade jag väl fått skylla mig själv, men nu gällde det faktist någon annans.
Som tur var kunde vi snabbt spärra kortet och jag kunde andas ut. Men ändå, det kunde ju faktist ha gått riktigt illa!
Måste lägga till en sak (Tack Carro) Till skillnad från hemma kommer pengar och kvitto ut först här, sen kan man välja om man vill "vänta på kortet" i typ 10 sek, eller om man vill trycka på knappen "ta ut kort"
Det har aldrig hänt förut och det kommer aldrig att hända igen!
I will make it up to you, I promise!
Jag hittade ett gammalt inlägg som jag började skriva på i förra veckan, men jag har ett vagt minne av att jag började må illa och la datorn åt sidan, så det blev aldrig publ.
Som några av er vet så var jag sjuk förra veckan och var jätterisig i flera dagar.
Jag minns så väl när min handledare (LCC) och jag satt i köket här när jag precis hade kommit hit och pratade óm min försäkring, hur viktigt det var att kolla upp allt i förväg för vad som gäller osv. Dum som jag är slutade jag lyssna där någonstans och tänkte " spelar väl ingen roll, har ändå inte tänkt att bli dödssjuk under året...." Tror ni jag ångrar det?
På fredagen vaknade jag och visste direkt vad som var på gång när jag kände smärtan i ryggen. Jag var "dunköm" och det högg på den högra sidan, precis som på nyårsdagen för 1 år sen. Jag kände verkligen inte för att gå till doktorn, men efter ett samtal med syster Monica så insåg jag att det var min enda utväg. Hur skulle jag göra nu då? I USA är det inte bara att gå in på en vårdcentral och ta en nummerlapp..nä, i mitt fall måste jag hitta ett "dr office" som är anslutet till min försäkring Aetna. Om jag bara skulle välja första bästa ställe utan att ta hänsyn till det skulle jag så småning om få en räkning på kanske 2000sek om inte mer, istället för 200sek. Så, jag började med att ringa försäkringsbolaget, som i sin tur mailade mig en lista på alla närliggande vårdcentraler. Efter att ha läst igenom hela listan på minst 25 olika ställen valde jag bara ett på måfå, såg liksom ingen skillnad på dem. Jag ringde upp och började med att fråga om jag kunde få lite rådgivning via tel och fick till svar " NO, THAT IS ILLEGAL!" ....What? Sköterskan i luren vägrade att ge mig några råd och bokade istället up mig på en tid 30min senare. Jag fattar ingenting, får man inte ge sjukvårdsrådgivning via tel...bra system, not!
Kl 2pm satt jag i väntrummet på en liten läkarmottagning, det liknade mer en privat bostad. Sköterskan ville se mitt visum, mitt Aetna kort och gav mig en hög med papper att fylla i (det var minst 10 sidor) med olika frågor och paragrafer. Det var då jag tänkte hur bra allt fungerar hemma i Swe i jämförelse med detta....
Jag fick lämna lite prover och sen fick jag äntligen träffa doktorn. Då hade jag jätteont och var glad över att jag bestämt mig för att gå dit trots allt. Dr Kristen sa att mina njurar var infekterade och att det ev kunde vara njursten, hon skrev ut en antibiotikakur på 3dagar ( som senare blev 13 dagar eftersom smärtan inte försvann) och förklarade för mig hur storleken på njursten kan skifta. " You know, a kidney stone can be the size of a grain of salt, but it can also be in the size of a donut"...Visst!
Efter en låååååång kur mår jag mycket bättre nu, man glömmer bort hur skönt det är att vara frisk =)
Vad mer har hänt hittills?
Kursen på Harvard rullar på i 120, vi har så himla mycket läxor varje vecka ska ni veta!! Men trots det så tycker jag verkligen att det är intressant och framför allt kul! Vår lärare är jättebra och liknar (om man sätter på en peruk) Tiffany Persson. haha. Det tänker jag på varje lektion =)Idag hade jag föresten min stora redovisning inför klassen. Yes, alla skulle välja ett ämne relaterat till kursen (business) att berätta om med hjälp av en PowerP presentation och sen kunna svara på frågor. Jag var så himla nervös, allt skulle ju såklart vara på eng och vi skulle bedömas efter språk och uttal. Jag valde att prata om Sverige, vår ekonomi/pol mm. Och gissa vad resultatet blev.... "Excellent presentation" Tackarrrrr =)I övrigt läser vi mycket artiklar, analyserar texter och gör olika gruppövningar samt diskussioner. Det är verkligen ett jättebra upplägg på allt, men mycket!
Pappa har frågat mig flera gånger sen jag kom hit om jag har hittat hans vän Sal här Boston. Pappa jobbade lite i Boston när jag var liten och lärde på så sätt känna Sal. Jag har väl inte riktigt haft tid att leka "spårlöst" men i helgen så bestämde jag mig för att göra ett försök. Efter mycket letande hittade jag ett nummer och idag gjorde jag ett 1a försök och ringde. Ingent svar tyvärr men jag lämnade ett trevligt meddelande på telsvareren och sa vem jag var samt mitt mobnr. Nu får i hoppas att det är rätt nummer och att han ringer upp de kommande dagarna. Spännande va! Pappa håll tummarna =)
Vi rundar väl av där och säger hej så länge!
Kram från mig!
Är han inte för go den där Göran....Detta låg i mitt alla-hjärtans-dag paket.
Puss älskling!
Valentine's Day!
...idag när jag satt i köket och pluggade ringde det på dörren och Issy öppnade. Hon kom tillbaka med en stor låda. "Den är till dig"...
Va? till mig??...Jag öppnade lådan och där i låg en stor bukett röda rosor, en jättesöt nallebjörn och en liten låda choklad. Det var även ett kort med där det stod: "Moment to Moment, Day to Day, I love you More and More.. Love you so much Ida, kyssar kramar och mys/ Goran"
HUR UNDERBAR FÅR MAN VARA??? Jag blev alldeles tårögd och ringde upp Göran på Skype direkt. Tack igen älskling! (lägger ut bilder så fort jag kan)
Jag minns det som igår, den där kvällen när jag stod i repan på jobbet, det var måndag och jättemycket folk på gymmet. Vi jobbade dubbelt, så Carina och jag jobbade ihop. Allt var som vanligt ända tills ett nytt ansikte kom innanför dörren. Det var han! Iklädd den röda fbk-tröjan kom han fram till disken och bad om att få hämta ut sitt träningskort. Jag tappade fokus och drunknade istället i de finaste ögonen jag någonsin sett. Han var så fin!
Vi hittade inget träningskort dock utan fick göra om hela reg-proceduren och efter mycket om och men så gick han. Det var då jag vände mig mot Carina och sa " Jag ska ha han!!" hahah.
Det var en fokuserad kille som kom till gymmet de efterföljande veckorna, han cyklade, körde sina övningar och gick hem, så otroligt svårflirtad. (Jo Göran, det var du!) Men bara några veckor senare satt vi tillsammans på en picknickfilt vid klarälven, det var en jättefin sommarkväll. Allt var sådär spännande och pirrigt, precis som det ska vara i när man är nykär. Och så blev det vi =)
Det pirrar fortfarande i mig, så man skulle väl kunna säga att jag är nykär jämt=)
Glad alla hjärtans dag till er alla! och Göran, Jag älskar dig!
Va? till mig??...Jag öppnade lådan och där i låg en stor bukett röda rosor, en jättesöt nallebjörn och en liten låda choklad. Det var även ett kort med där det stod: "Moment to Moment, Day to Day, I love you More and More.. Love you so much Ida, kyssar kramar och mys/ Goran"
HUR UNDERBAR FÅR MAN VARA??? Jag blev alldeles tårögd och ringde upp Göran på Skype direkt. Tack igen älskling! (lägger ut bilder så fort jag kan)
Jag minns det som igår, den där kvällen när jag stod i repan på jobbet, det var måndag och jättemycket folk på gymmet. Vi jobbade dubbelt, så Carina och jag jobbade ihop. Allt var som vanligt ända tills ett nytt ansikte kom innanför dörren. Det var han! Iklädd den röda fbk-tröjan kom han fram till disken och bad om att få hämta ut sitt träningskort. Jag tappade fokus och drunknade istället i de finaste ögonen jag någonsin sett. Han var så fin!
Vi hittade inget träningskort dock utan fick göra om hela reg-proceduren och efter mycket om och men så gick han. Det var då jag vände mig mot Carina och sa " Jag ska ha han!!" hahah.
Det var en fokuserad kille som kom till gymmet de efterföljande veckorna, han cyklade, körde sina övningar och gick hem, så otroligt svårflirtad. (Jo Göran, det var du!) Men bara några veckor senare satt vi tillsammans på en picknickfilt vid klarälven, det var en jättefin sommarkväll. Allt var sådär spännande och pirrigt, precis som det ska vara i när man är nykär. Och så blev det vi =)
Det pirrar fortfarande i mig, så man skulle väl kunna säga att jag är nykär jämt=)
Glad alla hjärtans dag till er alla! och Göran, Jag älskar dig!
Tuff start på Harvard.....
Herre min gud....
När jag gick från klassrummet i tisdags efter min katastrofala skolstart kallsvettades jag.... Väskan var full av läxor som skulle vara klara till torsdag och jag hade inte en aning om hur detta skulle gå ihop.
Jag tror att jag satt uppe till 2 den kvällen och försökte göra mitt allra bästa för att få allt klart, men icke.
Det skulle ta mig alldeles för lång tid att skriva ner alla uppgifter, men jag kan nämna att vi bland annat skulle läsa tre artiklar, hitta synonymer samt historisk bakgrund på ett stort antal ord, meningsuppbyggnad, textanalys och mycket mer.
Det var med tunga steg jag gick till lektionen i torsdags, kände mig helt tappad. Tänk om alla andra hade gjort ALLT, och om det bara var jag som kört fast???????ÅNGEST!!!
Väl inne i klassrummet satte jag mig demonstrativt längst fram i klassrummet, även om jag kanske inte lyckats med läxan så ville jag ju i alla fall visa mitt intresse, eller nåt.
Mr Thomas: Ok, so...Ajda ( jag kallas så numera), What did you think about the homework?
Jag: Way too much! ( ..samtidigt som orden kommer ur min mun kommer jag på att det kanske inte är det bästa svaret?!)
Men det visar sig att alla tycker samma sak, även mr Thomas. Puh.
Det visade sig vara ett "litet test".......
Vi gick igenom läxan tillsammans och allt löste sig fint. Det enda problemet var att vi fick lika mycket läxor till nästa vecka, heja!
Welcome to Harvard!
The gate..
'
Ve-ri-tas= Sanning
Från det ena till det andra....Har någon av er sett filmen "The Town"?
Det är banken till vä som de rånar i början av filmen,känner ni igen platsen?
När jag gick från klassrummet i tisdags efter min katastrofala skolstart kallsvettades jag.... Väskan var full av läxor som skulle vara klara till torsdag och jag hade inte en aning om hur detta skulle gå ihop.
Jag tror att jag satt uppe till 2 den kvällen och försökte göra mitt allra bästa för att få allt klart, men icke.
Det skulle ta mig alldeles för lång tid att skriva ner alla uppgifter, men jag kan nämna att vi bland annat skulle läsa tre artiklar, hitta synonymer samt historisk bakgrund på ett stort antal ord, meningsuppbyggnad, textanalys och mycket mer.
Det var med tunga steg jag gick till lektionen i torsdags, kände mig helt tappad. Tänk om alla andra hade gjort ALLT, och om det bara var jag som kört fast???????ÅNGEST!!!
Väl inne i klassrummet satte jag mig demonstrativt längst fram i klassrummet, även om jag kanske inte lyckats med läxan så ville jag ju i alla fall visa mitt intresse, eller nåt.
Mr Thomas: Ok, so...Ajda ( jag kallas så numera), What did you think about the homework?
Jag: Way too much! ( ..samtidigt som orden kommer ur min mun kommer jag på att det kanske inte är det bästa svaret?!)
Men det visar sig att alla tycker samma sak, även mr Thomas. Puh.
Det visade sig vara ett "litet test".......
Vi gick igenom läxan tillsammans och allt löste sig fint. Det enda problemet var att vi fick lika mycket läxor till nästa vecka, heja!
Welcome to Harvard!
The gate..
'Ve-ri-tas= Sanning
Från det ena till det andra....Har någon av er sett filmen "The Town"?
Det är banken till vä som de rånar i början av filmen,känner ni igen platsen?
The dark side!
Detta har hänt.
Idag tisdag stod det en låååång lista i min agenda av vad dagen hade att erbjuda.
07.55am började jag med att skjutsa Issy till skolan. 8.30am var jag tillbaka och inväntade hantverkare som skulle komma för att ta en titt på saker och ting i huset, samt en plumber som skulle täta ett rör i köket. Jag hade bara ett litet problem. 11am skulle jag befinna mig på Harvard för min första skoldag (som jag har sett fram emot sååå länge) så jag hade ett minst sagt tajt tidsschema.
Hantverkarna är sena, klockan har redan hunnit bli 9 när de ringer på dörren och jag känner nu lite smått panik. Dan från Home Maintenance säger att "the plumber" kommer först 9.30. NU blir jag stressad... Om jag ska hinna i tid måste jag lämna huset SENAST 10.30 för att ta mig till Cambridge och skolan. (fan) Detta håller inte!!!
Det borras, skruvas och sågas och när klockan är 10.35 packar de sina verktygslådor och går.
(Tack och lov är ni inte många som sett mig superstressad. Men ni som gjort det, ni kan ju föreställa er hur jag är i denna stund. Jag brukar vara ganska bra på att kontrollera mig själv när det uppstår stressiga situationer, men nu är jag out of control, way out!)
Jag ringer efter en taxi, det finns inte en chans i världen att jag kommer hinna med tåget. 15min senare kommer en bil, nu är klockan 10.55 och jag kokar. Skit! Varför ska jag alltid vara så sen, och just idag, inte bra!!!!
Jag kastar mig in baksätet "51 Brattel street, Cambridge AS FAST AS YOU CAN!!"
Chauffören vänder sig om och tittar på mig "ok, I know where we are going"
Puh, jag knäpper fast mig och tänker "nu är jag i alla fall påväg"
MEN efter ett par minuter upptäcker jag att han kör helt fel. Han tar den sämsta vägen av alla vägar som man kan köra till Cambridge och vid alla trafikljus lyser det rött! HUR tänkte han nu?? GAH!
Jag känner hur hjärtat slår fortare och fortare, jag blir alldeles kall i kroppen och snart spricker min bubbla..
Jag försöker att jobba mot och hör Görans röst i mitt huvud "Lung, det löser sig älskling". Sen vet jag inte vad som händer, jag hör bara mig själv:
jag: "This is the wrong way"
Cha: "No mam, I know where we are going"
Jag: " Well you don't seem to know, because this is the wrong way"
Han blir tyst och drar en suck.
DÅ, upptäcker jag att han sitter och lurar med något i knät....en KARTA!
Jag: "What is that? Are you reading a map? You said that you knew where we were going"
Cha: " I think you should calm down"
....nu är jag galet stressad, klockan är 11.10 och vi är inte framme på läänge! Jädra skit!
jag: " I would never drive this way to Cambridge, and by the way, I don't think you should read and drive at the same time.....
Plötsligt stannar bilen. Och jag får en mörkblick i backspegeln. vi står mitt i en rondell.
" Then show me the way mam"
ojoj nu är jag påväg att ställa till det ännu mer för mig själv. Jag fattar inte att jag ens argumenterar med honom, det är ju inte hans fel att jag är sen?! Ändå hör jag mig själv svara..
"ok. lets switch seats"...Mycket omoget Åberg!
Efter MYCKET om och men kommer jag fram till skolan 11.25am. Taxametern står på 25$ och jag sticker fram en 20a och tackar för mig.
Med låg röst ursäktar jag mig för mr Thomas när jag smyger in i rum 121. 14 ansikten vänder sig mot mig, jag är uppenbart sist in.
Även om jag är pinsamt sen till min första skoldag sätter jag mig ändå lugnt ner i stolen, tacksam över att jag är på plats. Plötsligt får jag ett papper under näsan av mr Thomas, han böjer sig över mig och viskar " you have 10 more minutes"
Jag tittar på pappret, där det står "write an essay examining why business enterprises might want to demonstrate that thay care about human welfare"
Skål och välkommen!
Idag tisdag stod det en låååång lista i min agenda av vad dagen hade att erbjuda.
07.55am började jag med att skjutsa Issy till skolan. 8.30am var jag tillbaka och inväntade hantverkare som skulle komma för att ta en titt på saker och ting i huset, samt en plumber som skulle täta ett rör i köket. Jag hade bara ett litet problem. 11am skulle jag befinna mig på Harvard för min första skoldag (som jag har sett fram emot sååå länge) så jag hade ett minst sagt tajt tidsschema.
Hantverkarna är sena, klockan har redan hunnit bli 9 när de ringer på dörren och jag känner nu lite smått panik. Dan från Home Maintenance säger att "the plumber" kommer först 9.30. NU blir jag stressad... Om jag ska hinna i tid måste jag lämna huset SENAST 10.30 för att ta mig till Cambridge och skolan. (fan) Detta håller inte!!!
Det borras, skruvas och sågas och när klockan är 10.35 packar de sina verktygslådor och går.
(Tack och lov är ni inte många som sett mig superstressad. Men ni som gjort det, ni kan ju föreställa er hur jag är i denna stund. Jag brukar vara ganska bra på att kontrollera mig själv när det uppstår stressiga situationer, men nu är jag out of control, way out!)
Jag ringer efter en taxi, det finns inte en chans i världen att jag kommer hinna med tåget. 15min senare kommer en bil, nu är klockan 10.55 och jag kokar. Skit! Varför ska jag alltid vara så sen, och just idag, inte bra!!!!
Jag kastar mig in baksätet "51 Brattel street, Cambridge AS FAST AS YOU CAN!!"
Chauffören vänder sig om och tittar på mig "ok, I know where we are going"
Puh, jag knäpper fast mig och tänker "nu är jag i alla fall påväg"
MEN efter ett par minuter upptäcker jag att han kör helt fel. Han tar den sämsta vägen av alla vägar som man kan köra till Cambridge och vid alla trafikljus lyser det rött! HUR tänkte han nu?? GAH!
Jag känner hur hjärtat slår fortare och fortare, jag blir alldeles kall i kroppen och snart spricker min bubbla..
Jag försöker att jobba mot och hör Görans röst i mitt huvud "Lung, det löser sig älskling". Sen vet jag inte vad som händer, jag hör bara mig själv:
jag: "This is the wrong way"
Cha: "No mam, I know where we are going"
Jag: " Well you don't seem to know, because this is the wrong way"
Han blir tyst och drar en suck.
DÅ, upptäcker jag att han sitter och lurar med något i knät....en KARTA!
Jag: "What is that? Are you reading a map? You said that you knew where we were going"
Cha: " I think you should calm down"
....nu är jag galet stressad, klockan är 11.10 och vi är inte framme på läänge! Jädra skit!
jag: " I would never drive this way to Cambridge, and by the way, I don't think you should read and drive at the same time.....
Plötsligt stannar bilen. Och jag får en mörkblick i backspegeln. vi står mitt i en rondell.
" Then show me the way mam"
ojoj nu är jag påväg att ställa till det ännu mer för mig själv. Jag fattar inte att jag ens argumenterar med honom, det är ju inte hans fel att jag är sen?! Ändå hör jag mig själv svara..
"ok. lets switch seats"...Mycket omoget Åberg!
Efter MYCKET om och men kommer jag fram till skolan 11.25am. Taxametern står på 25$ och jag sticker fram en 20a och tackar för mig.
Med låg röst ursäktar jag mig för mr Thomas när jag smyger in i rum 121. 14 ansikten vänder sig mot mig, jag är uppenbart sist in.
Även om jag är pinsamt sen till min första skoldag sätter jag mig ändå lugnt ner i stolen, tacksam över att jag är på plats. Plötsligt får jag ett papper under näsan av mr Thomas, han böjer sig över mig och viskar " you have 10 more minutes"
Jag tittar på pappret, där det står "write an essay examining why business enterprises might want to demonstrate that thay care about human welfare"
Skål och välkommen!
Robyn Live in Boston
Vilken kväll!
Robyn levererade verkligen i Boston ikväll, en grymt bra konsert!
Hon sjöng bland annat Fembot, Dancing on my own, Hang with me och många många fler och avslutade med en gammal goding "show me love". Robyns energi smittade av sig på alla, hon är sjukt bra på att dansa, och varken jag eller Anna kunde stå stilla under kvällen!
En bättre start på helgen går inte att få!
En dos av hemlängtan.
Ojojoj i början av den här veckan hade jag jättemycket hemlängtan. Jag tänkte massor på min familj därhemma, kärleken och alla mina vänner som jag saknar så himla mycket. Usch, det var jobbigt. Jag fick gå upp till mig några gånger och vara lite för mig själv, hade så mycket tankar i huvudet. Men nu känns det lite bättre!
Om drygt 1 vecka har jag varit här i 6 månader, helt galet! Snart är det dags att planera hur jag ska göra med min sista månad, dvs min resemånad. Utöver mina 12 mån i familjen har jag ytterligare 1 mån visum om jag vill resa, det finns såå många platser jag skulle vilja åka och se i USA och det ska bli jättekul att börja planera.
I vår kommer mamma, pappa och Daniel hit och hälsar på, det lutar åt att det blir i slutet på april och början på maj. Åh vad jag längtar efter att se er!
Som sagt, det är mycket jag saknar därhemma så här kommer en liten lista på olika saker som jag längtar efter förutom familjen, Göran och mina fina vänner i ex matväg:
* Svenskt kranvatten - har glömt hur gott det smakar eftersom vattnet här smakar klor.
* Turkisk peppar - saltlakrits existerar inte här?! =(
* Marabou - vad mer ska jag säga?
* Korvstroganoff - mmm ingen korv är som falukorv!
* Mammas pannbiffar - de bästa som finns!
* Pappas kålpudding- Svårslagen.
* Fiskbullar- ...med Görans mos
* Kokt korv med bröd - MIN FAVORIT
* Nyponsoppa - Ekströms mmm
* Oboy - Går inte att ersätta!
* Hushållsost - Finns inget som liknar arlas här.
* Lingongrova - Svenska bröd tack!
* Leverpastej
* Yoggi
....och mycket mer, listan kan göras låååång! =)
Om drygt 1 vecka har jag varit här i 6 månader, helt galet! Snart är det dags att planera hur jag ska göra med min sista månad, dvs min resemånad. Utöver mina 12 mån i familjen har jag ytterligare 1 mån visum om jag vill resa, det finns såå många platser jag skulle vilja åka och se i USA och det ska bli jättekul att börja planera.
I vår kommer mamma, pappa och Daniel hit och hälsar på, det lutar åt att det blir i slutet på april och början på maj. Åh vad jag längtar efter att se er!
Som sagt, det är mycket jag saknar därhemma så här kommer en liten lista på olika saker som jag längtar efter förutom familjen, Göran och mina fina vänner i ex matväg:
* Svenskt kranvatten - har glömt hur gott det smakar eftersom vattnet här smakar klor.
* Turkisk peppar - saltlakrits existerar inte här?! =(
* Marabou - vad mer ska jag säga?
* Korvstroganoff - mmm ingen korv är som falukorv!
* Mammas pannbiffar - de bästa som finns!
* Pappas kålpudding- Svårslagen.
* Fiskbullar- ...med Görans mos
* Kokt korv med bröd - MIN FAVORIT
* Nyponsoppa - Ekströms mmm
* Oboy - Går inte att ersätta!
* Hushållsost - Finns inget som liknar arlas här.
* Lingongrova - Svenska bröd tack!
* Leverpastej
* Yoggi
....och mycket mer, listan kan göras låååång! =)
Snowday!
Idag har barnen haft snowday och varit lediga från skolan. Igår snöade det hela dagen, vi fick säkert 2dec, och på nyheterna varnade de för ännu mera snö. Men som tur är har det mest regnat idag. Jag och tjejerna tog med en luftmadrass och åkte till en pulkabacke här i närheten. Vi åkte som galningar och hade backen helt för oss själva.
Väl hemma gjorde jag ett tappert försök att göra en snöängel i trädgården, men misslyckades som ni kan se hehe.
Jag på baksidan!
För att du är du!
08.45 min tid ringde en pigg Göran för att säga godmorgon till en mindre glad flickvän!
Det är jättegulligt att du ringer älskling, men kanske inte kvart i 9 en söndagmorgon =)
När jag väl hade lyckats somna om igen kom det ett sms...från Göran. "Älskar dig"
Det går ju inte att bli arg på dig!
Tänk att man kan tycka om någon så mycket!
Puss på dig.
Bildregn!
Här komme lite bilder från helgen.
I fredags blev det middag och bowling med Rebecka, Julia och Nina. Vi hade en toppenkväll och avslutade med en drink på Landsdown vid Fenway.
På lördag förmiddag sågs vi igen över en brunch i Brookline village och tog sen tåget in till Boston för lite shopping. Senare på kvällen mötte jag upp 6 andra tjejer över en middag på CF. Mycket trevligt!
Min kära Rebecka åker mot DC på fredag och påbörjar sin sista månad, nu är hon klar med sitt år i Boston. Jag kommer att sakna henne massor men hoppas såklart att vi ses i Gullspång i sommar!
Rebecka och jag!
Laddad till 1000
och vem vann.....?
Lunch
I fredags blev det middag och bowling med Rebecka, Julia och Nina. Vi hade en toppenkväll och avslutade med en drink på Landsdown vid Fenway.
På lördag förmiddag sågs vi igen över en brunch i Brookline village och tog sen tåget in till Boston för lite shopping. Senare på kvällen mötte jag upp 6 andra tjejer över en middag på CF. Mycket trevligt!
Min kära Rebecka åker mot DC på fredag och påbörjar sin sista månad, nu är hon klar med sitt år i Boston. Jag kommer att sakna henne massor men hoppas såklart att vi ses i Gullspång i sommar!
Rebecka och jag!
Laddad till 1000
och vem vann.....?
Lunch
Kvällens Möte!
Jag lovade ju en bild, haha ser ni smurfen i mitten =P
Goooo Concord!
Idag åkte jag, Issy, Louise & Jacob och tittade på Sofias basketmatch! Det var tufft motstånd och tyvärr förlorade dem=( Men vi gjorde allt för att heja på! Sofia sa till mig efter förra matchen att hon hör oss mycket bättre när vi peppar på svenska, annars försvinner våra röster in i mängden. Därför ropade jag bara på svenska under matchen typ: "Bra Sofia, kom igen" eller " Bra jobbat Sofia" ....tills Louise tittade på mig med ett leende och sa:
- Vet du vad vi sitter och ropar?
..Jag tänkte, men förstod inte vad hon syftade på.
- "BEHÅ Sofia"!
HAHAHAHA!
Bra in english = Behå på svenska. Så dumt det kan bli =P
- Vet du vad vi sitter och ropar?
..Jag tänkte, men förstod inte vad hon syftade på.
- "BEHÅ Sofia"!
HAHAHAHA!
Bra in english = Behå på svenska. Så dumt det kan bli =P
Sakta har jag rest mig igen =)
Hej!
Det blev en tung avslutning på förra veckan! Värst av allt var att gå och lägga sig ensam den kvällen Göran åkte för att sen vakna upp dagen efter och fortfarande ingen Göran där.
Det blev många tårfyllda samtal under helgen och mycket tankar och funderingar. Idag har det varit extra jobbigt eftersom det var dags för Görans korsbandsoperation. Önskar så att jag kunde vara därhemma och pyssla om dig älskling! Puss!
Denna veckan ser ut som en helt vanlig vecka med skjutsning till skolan, matlagning, läxläsning mm.
Dock snöade det hela förmiddagen idag så flera skolor stängde och skickade hem eleverna medan de kunde hämtas med bil eller ta sig hem med tåg. Jag var ute och skottade och saltade på vår parkering när det hade slutat snöa. Hela tiden hörde jag sirener från flera håll = kaos i trafiken.
Imorgon ska jag på LCC-möte och träffa min nya handledare samt andra au pairer i mitt område. Det ska bli kul, vi ska träffas på en restaurang i Brookline och äta middag. Ska försöka komma ihåg att ta med kameran =)
Om bara några veckor börjar min kurs. Ni kommer väl ihåg att jag gjorde ett engelsk-test för drygt 1 månad sen för att få en indikation på vilken nivå jag skulle läsa på. Nu har jag fått resultatet , anmält mig och betalat kursavgift. I 11v. framöver kommer jag att läsa Communication in Business 2ggr i veckan på Harvard, det ska bli så spännande och roligt! Ska uppdatera er mer när det börjar närma sig!
Vi avrundar väl där och säger godnatt!
Glömde ju att berätta att men underbara kille lagade en utsökt korvstroganoff på sitt eget vis innan han åkte hem. Mmmmmmmmmmmm, det var så himla gott!
Det blev en tung avslutning på förra veckan! Värst av allt var att gå och lägga sig ensam den kvällen Göran åkte för att sen vakna upp dagen efter och fortfarande ingen Göran där.
Det blev många tårfyllda samtal under helgen och mycket tankar och funderingar. Idag har det varit extra jobbigt eftersom det var dags för Görans korsbandsoperation. Önskar så att jag kunde vara därhemma och pyssla om dig älskling! Puss!
Denna veckan ser ut som en helt vanlig vecka med skjutsning till skolan, matlagning, läxläsning mm.
Dock snöade det hela förmiddagen idag så flera skolor stängde och skickade hem eleverna medan de kunde hämtas med bil eller ta sig hem med tåg. Jag var ute och skottade och saltade på vår parkering när det hade slutat snöa. Hela tiden hörde jag sirener från flera håll = kaos i trafiken.
Imorgon ska jag på LCC-möte och träffa min nya handledare samt andra au pairer i mitt område. Det ska bli kul, vi ska träffas på en restaurang i Brookline och äta middag. Ska försöka komma ihåg att ta med kameran =)
Om bara några veckor börjar min kurs. Ni kommer väl ihåg att jag gjorde ett engelsk-test för drygt 1 månad sen för att få en indikation på vilken nivå jag skulle läsa på. Nu har jag fått resultatet , anmält mig och betalat kursavgift. I 11v. framöver kommer jag att läsa Communication in Business 2ggr i veckan på Harvard, det ska bli så spännande och roligt! Ska uppdatera er mer när det börjar närma sig!
Vi avrundar väl där och säger godnatt!
Glömde ju att berätta att men underbara kille lagade en utsökt korvstroganoff på sitt eget vis innan han åkte hem. Mmmmmmmmmmmm, det var så himla gott!
Nu har han åkt....
För några timmar sedan åkte jag och Göran tillsammans till Logan airport, och 20 minut senare satt jag ensam i bilen igen påvag tillbaka till Brookline. Livet är bra orättvist ibland.
Tårarna rann hela vägen tillbaka, det var så svårt att förstå att han skulle åka ifrån mig, han kom ju nyss?!
Det har vairt hel underbart att ha haft Göran här hos mig under en så lång tid, vi har haft så kul och mysigt att jag helt glömt bort att han skulle åka hem igen. Varje morgon i nästan 4 veckor har jag fått vakna upp bredvid honom, bara det har varit vardagslyx för mig/oss.
Hela eftermiddagen och kvällen har jag gått runt med en klump i halsen, ni vet en såndär som gör att man börjar gråta för minsta lilla. Så när jag kom hem igen till allt det tysta och fick se Görans tomma tofflor i hallen så rann det floder.
Nu sitter jag i sängen med Görans mössa på mig, jag snodde den och en av hans tröjor från resväskan =) Jag lånade även hans parfym så att jag kan spruta lite på kudden inatt.
Göran ska ringa mig när han landar i Paris vid midnatt min tid. Overkligt! Jag vill ju att han ska vara här med mig!
Jag hoppas att han kan komma tillbaka snart igen!
På söndag har jag varit i USA i 5 månader, så snart passerar vi hälften. Allt känns bra i vardagen här, jag trivs, men saknaden av kärleken, familj och vänner är väldigt stor just nu.
Kram på er alla!
Och kom ihåg att krama eran kära lite extra, ni som kan!
-"om jag gör såhär kanske det funkar"
Ett desperat försök att få plats i väskan
Älskar dig så himla mycket Göran, du är det finaste jag vet! Puss
Samos 2010
Tårarna rann hela vägen tillbaka, det var så svårt att förstå att han skulle åka ifrån mig, han kom ju nyss?!
Det har vairt hel underbart att ha haft Göran här hos mig under en så lång tid, vi har haft så kul och mysigt att jag helt glömt bort att han skulle åka hem igen. Varje morgon i nästan 4 veckor har jag fått vakna upp bredvid honom, bara det har varit vardagslyx för mig/oss.
Hela eftermiddagen och kvällen har jag gått runt med en klump i halsen, ni vet en såndär som gör att man börjar gråta för minsta lilla. Så när jag kom hem igen till allt det tysta och fick se Görans tomma tofflor i hallen så rann det floder.
Nu sitter jag i sängen med Görans mössa på mig, jag snodde den och en av hans tröjor från resväskan =) Jag lånade även hans parfym så att jag kan spruta lite på kudden inatt.
Göran ska ringa mig när han landar i Paris vid midnatt min tid. Overkligt! Jag vill ju att han ska vara här med mig!
Jag hoppas att han kan komma tillbaka snart igen!
På söndag har jag varit i USA i 5 månader, så snart passerar vi hälften. Allt känns bra i vardagen här, jag trivs, men saknaden av kärleken, familj och vänner är väldigt stor just nu.
Kram på er alla!
Och kom ihåg att krama eran kära lite extra, ni som kan!
-"om jag gör såhär kanske det funkar"
Ett desperat försök att få plats i väskan
Älskar dig så himla mycket Göran, du är det finaste jag vet! Puss
Samos 2010
Den som väntar på något gott.....
Hej och ursäkta....
Stackars mamma försökte ringa hit igår för att se om jag levde!
Antar att ni är fler där ute som undrar.....
Jag tänkte kort, men innehållsrikt sammanfatta dagarna från nyår med lite bilder till er. Jag och Göran har hoppat i myskläderna och sitter och delar på en kopp te framför datorn, ( det blir godare när man delar mugg) Vi tittar på alla bilder vi har tagit under de veckorna han har varit här hos mig. Helt otroligt att tiden går så fort när allt känns som bäst. Igår fick jag en klump i magen när jag tänkte på hur jobbigt det ska bli att behöva säga "hej så länge" till min kärlek på flygplatsen imorgon. Så istället tänkte jag, "tänk om han kunde få stanna en dag extra....." Någon måste ha hört mig där uppe! Hela kvällen har de visat väderrapporter om det stora snöovädret som drar in över New England inatt och som ställer in alla flighter från Boston hela onsdagen. Så lägligt =) Göran åker alltså hem på torsdag istället för imorgon, tack!
Så, vad har vi haft för oss när vi inte har "hunnit" lägga ut någon info på bloggen=)
Nyårsafton firade vi tillsammans här i Brookline! Vi hade en kväll för oss själva och lagade jättegod mat, dansade i köket och skålade in 2011 till Abbas Happy new year. Under kvällen tänkte vi också på hur en nyår hemma i Sverige hade sett ut för oss. Helt säkert hade det blivit hockeymatch på Storbjörken, bastubad i torpet och middag i Ölsboda Herrgård.
Veckan efter nyår hade jag och Göran några timmar varje dag som vi kunde använda för lite utflykter i Boston. Eftersom jag hade en vanlig jobbvecka fick vi anpassa oss efter mitt schema.
Vi tog bland annat en tur till Harvard Jard och gick runt och tittade, tyvärr glömde fröken Disträ kameran. =( Det är mysigt att gå runt vid Harvard, (Cambrindge) tycker jag, det finns många mysiga gator och caféer där!
Vi har även hunnit med att bowla och spela biljard på The Jillians, dock förlorade jag alla omgångar i samtliga matcher och tyvärr fick mina medspelare känna på mitt dåliga humör.....Stackars Issy och Göran. Men som tur var försökte Göran muntra upp mig lite " Tänk på vad Lennart har sagt till dig, du har i alla fall tur i kärlek" =)
Vi har ätit massor av god mat under veckan och besökt min favoritrestaurang ett antal gånger, The Cheesecake Factory =) Jag tror att Göran gillar den också.
Igår tog vi en prommenad i hamnen, men det var alldeles för kallt för en båttur på Atlanden, så vi nöjde oss med att doppa fötterna, eller inte. Sen värmde vi oss med en varsinn kaffe på Quincy Market =)
Hej så länge!
Nyårsfin!
Nyårsdukningen
ä
Frulle
Dags för bowling på Jillians
I väntan på klotet
Jag ville gå hem
oflyt
"Ta kortet så att det ser ut som att jag är påväg i vattnet..."
....och där hoppade han!
Stackars mamma försökte ringa hit igår för att se om jag levde!
Antar att ni är fler där ute som undrar.....
Jag tänkte kort, men innehållsrikt sammanfatta dagarna från nyår med lite bilder till er. Jag och Göran har hoppat i myskläderna och sitter och delar på en kopp te framför datorn, ( det blir godare när man delar mugg) Vi tittar på alla bilder vi har tagit under de veckorna han har varit här hos mig. Helt otroligt att tiden går så fort när allt känns som bäst. Igår fick jag en klump i magen när jag tänkte på hur jobbigt det ska bli att behöva säga "hej så länge" till min kärlek på flygplatsen imorgon. Så istället tänkte jag, "tänk om han kunde få stanna en dag extra....." Någon måste ha hört mig där uppe! Hela kvällen har de visat väderrapporter om det stora snöovädret som drar in över New England inatt och som ställer in alla flighter från Boston hela onsdagen. Så lägligt =) Göran åker alltså hem på torsdag istället för imorgon, tack!
Så, vad har vi haft för oss när vi inte har "hunnit" lägga ut någon info på bloggen=)
Nyårsafton firade vi tillsammans här i Brookline! Vi hade en kväll för oss själva och lagade jättegod mat, dansade i köket och skålade in 2011 till Abbas Happy new year. Under kvällen tänkte vi också på hur en nyår hemma i Sverige hade sett ut för oss. Helt säkert hade det blivit hockeymatch på Storbjörken, bastubad i torpet och middag i Ölsboda Herrgård.
Veckan efter nyår hade jag och Göran några timmar varje dag som vi kunde använda för lite utflykter i Boston. Eftersom jag hade en vanlig jobbvecka fick vi anpassa oss efter mitt schema.
Vi tog bland annat en tur till Harvard Jard och gick runt och tittade, tyvärr glömde fröken Disträ kameran. =( Det är mysigt att gå runt vid Harvard, (Cambrindge) tycker jag, det finns många mysiga gator och caféer där!
Vi har även hunnit med att bowla och spela biljard på The Jillians, dock förlorade jag alla omgångar i samtliga matcher och tyvärr fick mina medspelare känna på mitt dåliga humör.....Stackars Issy och Göran. Men som tur var försökte Göran muntra upp mig lite " Tänk på vad Lennart har sagt till dig, du har i alla fall tur i kärlek" =)
Vi har ätit massor av god mat under veckan och besökt min favoritrestaurang ett antal gånger, The Cheesecake Factory =) Jag tror att Göran gillar den också.
Igår tog vi en prommenad i hamnen, men det var alldeles för kallt för en båttur på Atlanden, så vi nöjde oss med att doppa fötterna, eller inte. Sen värmde vi oss med en varsinn kaffe på Quincy Market =)
Hej så länge!
Nyårsfin!
Nyårsdukningen
äFrulle
Dags för bowling på Jillians
I väntan på klotet
Jag ville gå hem
oflyt
"Ta kortet så att det ser ut som att jag är påväg i vattnet..."
....och där hoppade han!
God Jul! Tillbaka från en underbar helg i NYC!
Tillslut tog vi oss hem till Boston efter snökaoset i NYC...
Sent igår kväll skulle vi sätta oss på bussen tillbaka till Boston efter en underbar helg i NY men fick då veta att ALLA bussturer var ínställda, likaså flyg och tåg pga vädret. Som tur var kunde vi stanna ytterligare en natt i Garys lägenhet medan andra fick bädda på golvet på terminalen. 06.30 i morse var der en lååååååååååååååååååååång kö av människor som skulle med samma buss som oss, minst 100 pers, den var enorm. MEN eftersom jag var så klok och bokade reserverade biljetter kunde vi glida förbi alla och ställa oss först i kön. FLYT!
07.30 satt vi på bussen och kom hem strax efter lunch.
På fredagsmorgonen hade jag och Göran en jättemysig julaftons-frukost med skinkmacka, glögg och pepparkakor, Paradisasken fick också ingå. Vi öppnade paket, såg på kalle anka och hans vänner och sen ringde vi runt till familj och vänner med julhälsningar. Det var helt underbart att prata med er allihopa, jag var helt upprymd av känslor hela dagen. Tänk att ni kan kännas så nära men ändå så långt bort.
Senare på kvällen firade vi julafton med familjen Julian och jag och Göran gjorde ett hejdundrande julbord som vi festade loss på. Det bästa var nog Görans köttbullar, de fick han mycket beröm för! Det fanns även prinskorvar, lax, sill och potatis, nästan som ett traditionellt julbord på hemmaplan.
Tidigt nästa morgon satte vi oss på bussen och rullade mot NYC! 2 T-Stopp från Times square bodde vi i en jättefin lägenhet med vacker utsikt. Vi hann med så otroligt mycket på bara 3 dagar trots snökaoset som kom på söndagen. Vi har haft en underbar och mysig helg tillsammans och hoppas att vi snart kan åka tillbaka (tillsammans) igen. Vi lägger ut lite bilder så att ni kan se:
Görans poppulära köttbullar!
Vårt julbord!
Tack Helén och Lennart!
Görans mamma hade stickat jättefina saker till mig i julklapp, sockorna hade jag hela kvällen.
Tack även Carl och Gustav för den fina ängeln!
Vi
Göran, förväntansfull i den gula taxin.
Rockefeller Center
Första bilden vid Times square
Vi
Ser ni oss?
Mamma Mia
Vi gick in en sväng på M&M affären och gick inte ut tomhänta=)
Det fanns "lite" att välja på.
By night
Times square by night
Mys
Puss!
En pytteliten Frihetsgudinna i bakgrunden. Nu hade det börja snöa..
The American Indian Museum
Göran vid Ground Zero
Minnesmonument
Är man frusen värmer det gott med en STOR te.
Spänning i lokalen i Winter Garden Theatre
Förväntansfulla
På plats, nu kan föreställningen börja=)
Nostalgi
Mindre nostalgi
Chrysler Building
Göran beundrar NYC från 67 våningen i Top of the rock!
Vi bodde på vån 12
vår utsikt
Kaoset.....ser ni bilarna?
Sent igår kväll skulle vi sätta oss på bussen tillbaka till Boston efter en underbar helg i NY men fick då veta att ALLA bussturer var ínställda, likaså flyg och tåg pga vädret. Som tur var kunde vi stanna ytterligare en natt i Garys lägenhet medan andra fick bädda på golvet på terminalen. 06.30 i morse var der en lååååååååååååååååååååång kö av människor som skulle med samma buss som oss, minst 100 pers, den var enorm. MEN eftersom jag var så klok och bokade reserverade biljetter kunde vi glida förbi alla och ställa oss först i kön. FLYT!
07.30 satt vi på bussen och kom hem strax efter lunch.
På fredagsmorgonen hade jag och Göran en jättemysig julaftons-frukost med skinkmacka, glögg och pepparkakor, Paradisasken fick också ingå. Vi öppnade paket, såg på kalle anka och hans vänner och sen ringde vi runt till familj och vänner med julhälsningar. Det var helt underbart att prata med er allihopa, jag var helt upprymd av känslor hela dagen. Tänk att ni kan kännas så nära men ändå så långt bort.
Senare på kvällen firade vi julafton med familjen Julian och jag och Göran gjorde ett hejdundrande julbord som vi festade loss på. Det bästa var nog Görans köttbullar, de fick han mycket beröm för! Det fanns även prinskorvar, lax, sill och potatis, nästan som ett traditionellt julbord på hemmaplan.
Tidigt nästa morgon satte vi oss på bussen och rullade mot NYC! 2 T-Stopp från Times square bodde vi i en jättefin lägenhet med vacker utsikt. Vi hann med så otroligt mycket på bara 3 dagar trots snökaoset som kom på söndagen. Vi har haft en underbar och mysig helg tillsammans och hoppas att vi snart kan åka tillbaka (tillsammans) igen. Vi lägger ut lite bilder så att ni kan se:
Görans poppulära köttbullar!
Vårt julbord!
Tack Helén och Lennart!
Görans mamma hade stickat jättefina saker till mig i julklapp, sockorna hade jag hela kvällen.
Tack även Carl och Gustav för den fina ängeln!
Vi
Göran, förväntansfull i den gula taxin.
Rockefeller Center
Första bilden vid Times square
Vi
Ser ni oss?
Mamma Mia
Vi gick in en sväng på M&M affären och gick inte ut tomhänta=)
Det fanns "lite" att välja på.
By night
Times square by night
Mys
Puss!
En pytteliten Frihetsgudinna i bakgrunden. Nu hade det börja snöa..
The American Indian Museum
Göran vid Ground Zero
Minnesmonument
Är man frusen värmer det gott med en STOR te.
Spänning i lokalen i Winter Garden Theatre
Förväntansfulla
På plats, nu kan föreställningen börja=)
Nostalgi
Mindre nostalgi
Chrysler Building
Göran beundrar NYC från 67 våningen i Top of the rock!
Vi bodde på vån 12
vår utsikt
Kaoset.....ser ni bilarna?
Snö i Boston!
I måndags kom så snön till Boston, och därmed trafikkaoset.....
På min lilla bil sitter det fortfarande sommardäck, man brukar tydligen inte byta till vinterdäck i Boston?!
Jag och Göran var precis påväg hem från affären när det snöade som värst. Efter vägen såg vi flera bilar i diket och många som redan hade krockat. KAOS!! Som tur var kom vi hem oskadda!
Vi har pysslat lite här hemma och förberett inför julhelgen!
Jag gillade min och Görans konversation vi hade ang julmaten.:
- Gräddfil, kan man köpa det här? Vi kan ha det till potatisen och sillen.
- Nej älskling, det finns inte gräddfil här.
- Va?! Ingen gräddfil, men hur lagar amerikaner sin mat då?
- hahaha, men vi kan väl ha någonting annat till, typ turkisk youghurt eller nått? Nästan samma sak =)
- Ahaaaa Bra!
En annan gullig kommentar som jag gillar är när Göran och Jag satt i bilen på vägen hem från stan en dag.
Han hade suttit tyst en stund och sa plötsligt:
-Vilka höga hus det är här.........
Nu ska vi boka broadwaybiljetter inför vår NYC-tripp. Vad det blir får ni se ;)
Kram!
På min lilla bil sitter det fortfarande sommardäck, man brukar tydligen inte byta till vinterdäck i Boston?!
Jag och Göran var precis påväg hem från affären när det snöade som värst. Efter vägen såg vi flera bilar i diket och många som redan hade krockat. KAOS!! Som tur var kom vi hem oskadda!
Vi har pysslat lite här hemma och förberett inför julhelgen!
Jag gillade min och Görans konversation vi hade ang julmaten.:
- Gräddfil, kan man köpa det här? Vi kan ha det till potatisen och sillen.
- Nej älskling, det finns inte gräddfil här.
- Va?! Ingen gräddfil, men hur lagar amerikaner sin mat då?
- hahaha, men vi kan väl ha någonting annat till, typ turkisk youghurt eller nått? Nästan samma sak =)
- Ahaaaa Bra!
En annan gullig kommentar som jag gillar är när Göran och Jag satt i bilen på vägen hem från stan en dag.
Han hade suttit tyst en stund och sa plötsligt:
-Vilka höga hus det är här.........
Nu ska vi boka broadwaybiljetter inför vår NYC-tripp. Vad det blir får ni se ;)
Kram!
Dagens bild!
